fredag 13 februari 2009

Bara sådär

Som hemmapappa till en ettåring upplever man många bra o dåliga stunder och överraskningar som dyker upp titt som tätt. Idag har det varit en dag som innehållit det mesta.
Eli har börjat sova en gång om dagen och det går bra, vi har lite sovmorgon till 6-7 tiden och dagarna flyter på. Idag vaknade hon 05.30, jag lyfte över henne till vår säng där hon somnade om och sov en timme till för ovanlighetens skull.

Långt innan lunch och läggdags var hon trött men inte gnällig, vi sitter o pekar på näsan, munnen och ögonen när jag ber om en kram som hon glatt ger bort. Jag frågar för första gången om jag får en puss och direkt smackar hon lätt med läpparna. Fantastiskt!
Vi sitter där på golvet en stund till o kollar i böckerna o härmar djuren (lejonet är favoriten) och jag frågar om det inte är dags att gå o byta blöja inför lunchen och tuppluren.

Snabbt ställer hon sig upp o går till toalettdörren, tittar på mig och pekar på dörren med en min som säger: Öppna då så får vi det här överstökat!

Blöjbyten har senaste tiden startat med en liten jakt för att avslutas med brottning och gnäll.

Lunchen och sedan sovandet är som vanligt i en timme när hon börjar gnälla ca en minut in i mitt samtal med Hanna Ottosson,  Recruitment Supporter från Vestas. Hon vill naturligtvis prata lite till med mig för att vara säker på om jag ska åka till Lule på intervju nästa vecka. Lätt stressad försöker jag koppla bort skitungen som börjat bli högljud. Jag kommer knappt ihåg hur samtalet slutade men jag ska iaf på intervju för en tjänst som servicetekniker hos Vestas (dom tillverkar vindkraftverk) på onsdag.

Nu gallskriker gullebarnet och hur jag än gör fortsätter hon med det i drygt en timme tills hon somnar utmattad.
När hon vaknar är det inte bra och det blir sämre för varje sekund. Framför mig ser jag en kväll från helvetet. Anja har kommit hem tidigare för att rasta jycken som blivit försummad och hon verkar oxo förstå vart det kommer att sluta.

Anja går med Lycka och nu händer det. Efter mellanmålet får vi ett helt nytt barn och jag kan inte göra annat än gapa. Eli är på det allra bästa humöret resten av kvällen och det går nästan inte att lägga henne för det är så mycket liv i henne.
Anja däremot kommer tillbaks efter promenaden med tryck över bröstet o känner sig hängig resten av kvällen. Tapas middagen blir inte vad jag hoppats på o nu sitter jag o lyssnar på en torrhosta som förmodligen kommer att hålla oss vakna delar av natten.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Så där långt inlägg har jag då aldrig skrivit... Bra jobbat hemmapappan!

Emma sa...

Ha ha mycket roligt å få en titt i en hemmapappas vardag. Får mig å fundera lite till på de här med barn... ligger nog som sagt en bit bort! Ha de bra, kram Emma