It's not just ment to be

Vi ska tydligen inte få deltaga i kalas med siffran 4 i.

Förra veckans 40-års fest fick vi ju hoppa över tack vare Mattis.

Dagens 4-års kalas ute med korvgrillning i förorten såg Eli till att vi missade. Spya, snor, blanka ögon och lite feber vill vi inte komma med i present till födelsedagsbarnet med familj.

Istället sitter vi inne och tittar på den strålande solen, klarblå himlen, gnistrande snön och funderar allvarligt på att dra ner persiennerna eller stänga in oss i det mörklagda sovrummet.

Jonas har fått tillbringa några timmar i underjorden så han slapp vädereländet.

Jag har roat mig med att sanera köket och möblera om där när jag likväl höll på att stöka.

Druckit kaffe, ätit ballerina kladdkaka, sytt lite, tvättat.

Svinkul lördag med andra ord.

Not.

Jag är inte bitter.

Alls.

Inte.

Nej.

Något senare, bilder från tripp till Vittangi för en månad sedan.

Korvgrillning, skoter, catch up med vännerna Emma och Magnus.

Eli kallade Magnus för pappa hela tiden. Tja, inte helt olikt, men storleken större än den äkta pappan.

Härligt var det! Och mer sånt kommer!

We like våren! Våren = sol, snö och -5 grader i kombo med skidor eller skoter och matsäck vid eld.

Hjälm

Vi har någonting på gång här med hjälmar...

Gillar det, känns bra och pappan har också en när han hojjar till jobbet!

Lunka på

Lunkar på gör vardagen, rutinartat, samma lika dag ut och dag in.

Fredagen tillbringade Jonas 20 av 24 timmar på jobbet. Övertid kallas det visst.

Lördagen skulle dock ha blivit en liten festlighet i form av trevlig 40-års firande med tillhörande bastu, middag och övernattning i stuga på fjället.

Men NEJ!

Eftersom vi lever efter lagen om alltings jävlighet blev Mattis sjuk. Eller inte sjuk direkt, men efter spruta i varsitt ben på fredagen, feber under natten, kliande eksem, uppstickande tänder så var han inte på bästa humöret på lördagen. Febern gav inte med sig förrän strax före lunch, men gråtandet och önskan om att enbart få vara i mammas famn släppte inte förrän till middagen.

Festen fick stryka på foten, tyvärr. Trist.

Söndagen kompenserade dock lite. Mattis bjöd på sovmorgon till 7.30 mot vanliga 5.30. Helgfrukost sedan en kvick städning av hemmet, skidtur 2h i solen med apelsinätarpaus. Lunch hemma, bröd och kakbakning, soppmiddag och försök till att se en film, men vi stupade båda innan slutet nåddes.

Det blev en OK helg ändå. Och så blev vi ju bjudna på ny fest nästa helg, nytt firande - av en 4-åring!

Sockerboven

Jag längtar efter något men vet inte vad.

Lika otäck känsla som att vara sugen på något, men man vet inte vad. Äter en macka, inte nog, tar en bulle, inte bra, äter en frukt, nää, tar lite fil. Sen är man mätt, men fortfarande sugen.

Jag försöker ha en sockerreducerad månad. Inte för att gå ner i vikt, men för att få lite kontroll på mitt sockerberoende. Jag törs inte sträcka mig så långt som vissa andra modiga kvinnor vars bloggar jag följer som kör sockerfritt, där är jag inte ännu, men dra ner på sockret gör jag och jag har lyckats ganska bra hittills. Istället för fika varje dag har det blivit 2ggr i veckan + någon miniliten bit mörk choklad till kaffet. Det tycker jag är ganska bra för att vara mig, mångfaldig mästarinna i SM i fika!

Försöker också hitta tid till träning, vilket inte är det lättaste med två barn och en ständig trötthet. Efter barnläggning finns det inte så mycket ork över till träning, inte tid heller för den delen då både jag och Jonas kraschar i säng max en timme efter barnen.

Det känns lättare nu när kylan lagt sig och solen är uppe flera timmar om dagen och värmer. En skidtur igår, långpromenad idag, bara vara ute och njuta. Kanske pulkatur med Mattis i morgon när Eli är med mormor och morfar.

Jobbe

Jonas har jobbat 66 timmar hittills denna vecka, ytterligare 4 imorgon fullbordar 70-timmars arbetsveckan. Normalt när det är underhållsstopp på LKAB. Men han är trött, kom hem 01,30 igår så nu borstar han tänderna efter att ha suttit och sovit i soffan ända sedan På spåret började.

Jag passade på att stanna kvar vid kusten och sportlova ända till onsdag kväll. Äventyrsbad med tremänningarna, öppna förskolan i Piteå och ett kvickt besök i Luleå. Idag blev det två långpromenader i solen, takdropp och solglasögon. Vårvinterkänningar i förskott, och det bästa, det kommer mer sådana här dagar!