Jag bara mår dåligt över alla fina fototillfällen så vi går miste om pga att vi inte äger en kamera, plötsligt vill jag fota hela tiden. Fota barnen när det äter, sover, leker, bråkar, gråter, skrattar. Inte för att jag gjorde det när kameran fungerade, men nu när jag inte ens kan har behovet ökat. Det har i princip gått så långt att jag känner att vi missar att dokumentera hela deras barndom utan kamera. Ja, i princip alltså. Det är ju inte riktigt så.
Hur säger man, man saknar inte kon förrän båset är tomt.
1 kommentar:
men använd hipstamatic-appen på Iphonen, det blir fina bilder nu när ljuset har återvänt! Alltid nåt o den har man ständigt till hands!
Skicka en kommentar