Lika otäck känsla som att vara sugen på något, men man vet inte vad. Äter en macka, inte nog, tar en bulle, inte bra, äter en frukt, nää, tar lite fil. Sen är man mätt, men fortfarande sugen.
Jag försöker ha en sockerreducerad månad. Inte för att gå ner i vikt, men för att få lite kontroll på mitt sockerberoende. Jag törs inte sträcka mig så långt som vissa andra modiga kvinnor vars bloggar jag följer som kör sockerfritt, där är jag inte ännu, men dra ner på sockret gör jag och jag har lyckats ganska bra hittills. Istället för fika varje dag har det blivit 2ggr i veckan + någon miniliten bit mörk choklad till kaffet. Det tycker jag är ganska bra för att vara mig, mångfaldig mästarinna i SM i fika!
Försöker också hitta tid till träning, vilket inte är det lättaste med två barn och en ständig trötthet. Efter barnläggning finns det inte så mycket ork över till träning, inte tid heller för den delen då både jag och Jonas kraschar i säng max en timme efter barnen.
Det känns lättare nu när kylan lagt sig och solen är uppe flera timmar om dagen och värmer. En skidtur igår, långpromenad idag, bara vara ute och njuta. Kanske pulkatur med Mattis i morgon när Eli är med mormor och morfar.
1 kommentar:
Amningen sög musten ur mig, det var en kamp att inte äta ngt mellan måltiderna. Och trött blev jag. Allt är mkt enklare nu när bebisarna vuxit till sig :) Men du är fantastik som orkar träna överhuvudtaget, mitt i allt! Och tid finns det fortfarande gott om, speciellt om du ska springa i sommar :) Kram o Pepp! ( och utnyttja barnvakter på dagen om det går, då är det lättast att träna, på kvällen är man som sagt slut!)
Skicka en kommentar