Orsak, en 33cl öl och läggdax kl.01.30.
Orsak till sen läggningstid, musikupplevelser x 2.
Kvällen startade med en fantastisk spelning av Willy Clay Band på Folkets Hus. Melodier och texter som för tankar till fjäll, älv, liv och kärlek här i hemstaden. Och som för'band' eller snarare försångare, en vacker vacker version av Christian Waltz 'Never be afraid again' framförd av låtskrivaren Ollie Olsson. Musik som gör mig lycklig i själen.
Sedan, lämnade hem Jonas och fick gå med flickorna på mera musik på Malmia. Återuppstådda Kirunabandet Tullamore Dew som under tidigt 90-tal agerade husband på ridklubbens alla fester, som spelade på Arran och drog fulla hus. Irlänsk musik fast på svenska. Som vi dansade, sjöng, skrek, applåderad, både då när det begav sig och även igår. Bästaste gamlaste vännen var med och förhöjde stämningen.
Imorse trött, men söndagen blev bra ändå. Tårta i magen och nu en film.
Och nej, vi har inte firat något idag, möjligen alla stjärtars dag när ungarna rände nakna runt innan kvällsgröten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar