Missen

I morse tyckte Eli återigen att 05.00 är en trevlig tid att kliva upp. Efter att Anja åkt på jobbet kokade jag kaffe o plockade ur diskmaskin. Vår lånehund för helgen var o trampade runt i köket under tiden och jag tänkte att han väntade på frukost, så jag bad han gå o lägga sig.

När jag satt mig ner för att dricka kaffet kommer Zorro hulkandes in i köket, snabbt som attan föser jag ut han på gården där han kräks. När det är avklarat ger jag hundarna mat och samtidigt känner jag att Eli har bajsat. Tvättar av henne och när jag står o sköljer av blöjbyxan som håller tygblöjan på plats dunsar det till i köket o Eli börjar skrika.

Eli ligger på köksgolvet i sitt eget kiss som hon förmodligen halkat i o slagit huvudet. En kissblöt unge är något man inte tar i famnen o tröstar så när jag duschat av henne slutar tårarna trilla. 

Istället för att dricka ljummet kaffe tar jag itu med tvätten. Eli kan roa sig själv medans jag fixat tvätten, plockat ur diskmaskin osv. så jag reagerar inte alls under tiden tvätten hamnar på torkställningen.

Så här ser det ut i köket när tvätten är upphängd:

Den här dörren har hon inte fått upp tidigare men tydligen är det en ny färdighet för dagen. 

Detta har hänt innan klockan slagit sju. 

Vem sa att morgonstund har guld i mun?

När jag satt o skrev ovanstående tänkte jag att: undra om hon hittar på något nytt bus eftersom att jag inte hörde nått från henne o hon hängde i hallen med Zorro, men nä nu är allt utom räckhåll för henne.

Två sekunder senare kommer hon in med hela vårt förråd av bajspåsar i famnen.

Jag tycker att det ska bli skönt med helg så att några fler par ögon än mina kan ha koll på ungen.