Läser Maris blogg, hon tvivlar på om hon skriver nog bra texter till hennes och Saras vernissage idag. Jag tvivlar inte ett dugg på hennes förmåga.Däremot tvivlar jag på om jag kan ge bort en filt som jag sytt själv till liten nykomling här i världen. Den kanske är ful, dom kanske inte gillar hemgjort, är den sne (ja det är den) Jonas rycker på axlarna och skrattar, jag vet inte om han tycker den är ok eller om han inte vill såra mig med att säga att den inte duger som present...
Sen tänker jag på en låt med Lasse Winnerbäck och Lisa Ekdahl... 'Det kallas tvivel, det där som stör, det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör...'
2 kommentarer:
Jag älskar hemgjort mest av alla presenter, det är isytt så mycket mer än det kan bli i köpes. med andra ord, om jag var du skulle jag ge bort den finfina ( eller helt egoistiskt behålla den själv för att den blev så fin)Jag tvivlar på min förmåga som dramapedagog vissa tunga dagar på jobbet men jobbar på att inte tvivla på mig själv så mkt!
kram
Hanna
Klart du ska ge bort den! Den är ju superfin. Och det lär inte finnas någon annan som har en likadan. Så långt från Ikea man kan komma. (Även om jag tycker att Ikea är toppen). /Susanne
Skicka en kommentar